tisdag 3 juni 2008

Fyrtioåttonde dagen

Är så ledsen. Nästan säker på att jag fått missfall. Började blöda lätt i tisdagskväll, lite rosa på toalettpappret som igår blev lite mer i kombination med rätt rejäl mensvärk. Och så idag riktigt kraftig mensvärk med tendens till ont i korsryggen och mer brunaktig flytning med små små bitar i, förmodligen hinnor och annat. Ringde Fertilitetscentrum igår, mest för att få tröst och för att jag ville att läkaren skulle säga att det faktiskt kunde vara något annat än ett missfall, tex att livmodern expanderar när man är gravid och att det då kan blöda, men just den läkaren var hopplös. Sa bara att jag skulle vänta och se och fortsätta med progesteronsalvan fram till gravtestet på torsdag. Hon var inte till någon hjälp eller tröst alls. Ringde sambon som googlade medan jag var i luren och läste högt från Sjukvårdsupplysningen där det stod precis det jag själv föreslagit till läkaren - nämligen att man kan få en liten blödning i samband med att livmodern växer - och att det känns precis som molande mensvärk! Blev lite lättad men samtidigt förbannad. Ska man behöva googla för att få svar på sina frågor? Jag fattar väl att läkarna inte vill ge mig falska förhoppningar, men hon kunde ju själv ha nämnt andra orsaker till att man blöder än missfall...

Hur som helst, idag råder det inga större tvivel om vad som är på gång och jag känner mig misslyckad, tom och ledsen. Det kändes ju så himla fint, jag svarade bra på behandlingen och blastocysten som sattes in var "stor och fin"... Ändå gick det inte. Försöker tänka positivt om de tre äggen som finns i frysen, hoppas de klarar upptiningen och att vi kan prova igen i sommar när mensen kommit igång igen (vilket jag hoppas att den gör snart!).

På torsdag är det gravtest, vilket känns jobbigt, för även om stickan kanske visar plus är risken stor att ett pågående missfall kan ge plus-utslag, har jag läst. Detta för att det är gravhormoner kvar i kroppen... Så blir det plus måste jag köpa ett par tester till på apoteket och göra om om några dagar... Men förmodligen kommer det visa på minus.

Fan.

söndag 1 juni 2008

Fyrtiosjätte dagen

Festen igår gick bra, men jag var spänd och nervös. Nervös för att alla ska se att jag inte drack vin... Först var vi förbi sambons kompis som fyllde 40 och hade stort kalas. Där bjöds det på champagne, så jag gick omkring med orört glas och kände mig dum. Sa till sambon att han måste byta glas med mig då och då så att det såg ut som om jag druckit. Och han köpte efter ett tag Ramlösa som vi både drack av, "för att det var så varmt ute".

Efteråt skulle vi plocka upp min kompis hemma hos henne. Vi satt på balkongen och hon gav mig ett stort glas som hon fyllde till hälften med rödvin utan att ens fråga om jag ville ha. För så är det, när vi vänner samlas är det alltid vin eller öl med i bilden. Eftersom vi satt på hennes balkong tillsammans med några andra, var det svårt för mig att inte dricka. Höll glaset mot munnen och fuktade läpparna, men det syntes ju så klart att glaset aldrig tömdes... Vid ett tillfälle lyckades sambon byta glas med mig, så han fick dricka dubbelt så mycket...

På min kompis födelsedagsfest gick det lite lättare eftersom man minglade och folk kanske inte tänkte så mycket på vad jag drack. Sambon kom på idén att göra virgin-drinkar till mig, så jag drack en massa apelsinjuice med frukt i, men utan vodka. Tror inte någon misstänkte något. Det enda var väl att vid ett-tiden på natten var alla ganska sliriga, men inte jag, trots att jag druckit många vodkaorange-drinkar...

Pratade med en av de få som vet hur det ligger till, och hon sa att jag kommer få stora problem på semestern... Berättar jag för några få kommer det ta fem minuter, så vet alla... Det skvallras kopiöst på semesterorten dit vi ska och vi har många, många vänner och bekanta där... Överväger att säga att jag har en vit månad. Hade ju det i januari och då ifrågasatte ingen det. Men, vita veckor utomlands... Vet inte om någon kommer att köpa det.

Jag har inte tänkt så noga på hur alkolstyrt mitt umgänge är, men det är ju faktiskt så. Majoriteten av mina vänner förutom ett par undantag, har inte barn. Många är singlar eller par utan barn, och vi lever alla fria och glada liv med resor utomlands, krog och restaurangbesök och fester... Och jag känner bara en person som är nykterist. Alla andra dricker mer än gärna.

Magen är annars i finfin form. Hade ont under revbenet häromdagen och var lite lätt illamående. Sedan flyttade sig värken neråt i buken och jag blev jätteorolig och surfade runt på alla tusen graviditetshemsidor som jag bookmarkat. På ett ställe stod det att man kan få ont strax under revbenen vid tidig graviditet. Men på ett annat ställe stod det att värk som flyttar sig i mag/buk-området kan vara tecken på missfall. Jag blir galen på alla lösa rykten och motsägelsefull information. Hur som helst hände inget och värken försvann och nu mår jag bra igen. På torsdag är det dags för gravtest...